Kaskad utav olika saker

Det var en gång en tjock, en trång och en ambivalent.
De skulle gå på dans.

Runt dansbanan satt kulörta lampor, och lite fontäner som sprudlade nonchigt.
Den tjocke rultade direkt fram till baren och beställde en gravöl för sin forna slankhet.
Den trånge smög sig in bland de dansade, och svetten började att lacka omedelbart.
Den ambivalenta kom aldrig längre än en meter, i 360 grader runt sig själv.
Svårt, tyckte han, när det fanns så mycket olika saker att välja mellan.

Den tjocke hade nu druckit fyra öl, och man kunde skönja ännu en bilring i begynnelsen.
Den trånge hade fått två smällar och en spark för att han var så trång.
Och den ambivalenta kunde man fortfarande se, gåendes i sin cirkel, en bit ut i periferin.

Den tjocke ville ligga. Han snavade dock på sina egna fötter och ramlade pladask framför
den trånge. Den trånge ville få lite space. Det gick inte, han var som en magnet.
Kom inte folk och trängde sig for det ölglas och spex och satte sig som magneter kring hans kroppshydda.

Jag själv stampade takten, jag var en jätte, stod och dansade jitterbugg med kungen,
en bit ifrån.

Jag vill helst inte ta del av den där sortens nöje, jag gillar mer att smeka olika sillsorter
vid pung och att trycka upp tryffel i någon annans anus. Vill hellre hoppa långhopp
på en stjärt formad som ett V. Och underskatta grodor.

DET är min typ av nöje.